Ännu en gång är de bevisat att det är möten som gör långsegling så fantastiskt.

9-åriga Martin kommer med familjens dinge körande mot bryggan. Han älskar att köra gummibåt och har väntat hela dagen på att få agera taxi, trots att vi aldrig har träffats tidigare pratar han glatt med oss. Någon vecka tidigare hörde Martins föräldrar av sig för att berätta att de var i närheten, kanske kommer våra kurser korsas. Något vi såklart fick se till. Vi älskar möten med människor. Elin var barndomskompis med en av faderns döttrar men inte träffats på många många år. Och nu ses vi här på Sardinien av alla platser.

Medan vi gör den obligatoriska båttitten i deras fina båt smiter Martin fram mellan sina föräldrar med två glas med is och bubbelvatten. ”Jag tänkte att ni nog vill ha varsitt glas vatten” säger han. Vi alla skrattar åt den unga gentlemannen, klart att vi vill ha ett svalkande glas i värmen.

Vi hänger i dagarna två. Middagar, snorklingstur och promenad. Vi umgås, pratar och skrattar med båtlivet som vår stora gemensamma nämnare. Det är enkelt och kravlöst. Båtlivet förenar! Visst är de fantastiskt?!

Men allt roligt har ett slut. Vi ser ut att ha vindarna med oss mot Sicilien de kommande dygnen och vi är tvungna att kasta loss. De ska också komma hem till Sverige nästa höst. Vi skojar om att vi ska mötas på allas favoritö Anholt när vi är på hemväg. Något som vi hoppas kan bli verklighet!

Skepp ohoj seglarvänner!

~~~/)

Dagen forsätter – Det blir aldrig som man tänkt sig.

Planen var att nattsegla ner längs Sardiniens ostkust men vinden dog och krabba vågor rullade in. Vi bestämde oss för att släppa kroken i viken vid Costa Smeralda. Gårdagens rester blev middag medans solen gick ner. Skepparn går ner med disken. Vad är de som låter? En pump som går… Färskvattenpumpen! Stänger av! De låter som att de sprutar vatten inneifrån toaletten, och de gjorde de. Hela skåpet under handfatet var vattendrängt och alla badkläder har fått sig en ofrivillig tvätt 🤣 Slangen till kranen hade gått av. Nu återstår att torka rent och hitta en ny slang eller kran så fort vi får möjlighet.
Och vi som snålar så på färskvattnet, där gick några hundra liter – snart dags att fylla igen 😜

Skepp ohoj seglarvänner, annars är allt väl ombord!

~~~/)

Skepparn vaknade tidigt medans Maskinistkocken tog sig en sovmorgon – med all rätt! De kliande myggbetten börjar ge med sig så det var skönt med en natt med bättre sömn.
Skepparn gjorde sig en kopp te, tog fram loggboken och dagbok och satte sig i sittbrunnen medans de andra båtarna i viken började vakna.

Skriver du också loggbok ombord på din båt?

Ibland kan jag sucka över de, framför allt om dagen varit lång och man inte känner för att sätta sig att skriva. MEN så roligt det är att ha i efterhand. När var vi där? I vilken vik var vi? Hur var seglingen? Och eftersom att vi har en Maskinistkock här ombord så hamnar ofta dagens meny i loggboken också.

Idag ska vi faktiskt lägga oss i gästhamn, något vi försöker göra så sällan som möjligt. Oftast ankrar vi utanför och tar dingen in. Det är skönt att ha sin egna lilla oas. Men idag ska vi handla och fylla vatten, ladda ner nya poddar på Wi-Fi och ni ska även få se en längre film från grottorna som vi körde dinge i.

Ha en fin dag seglarvänner!

~~~/)

Planen idag var att ta oss 60 nm till Isola Piana på norra Sardinien där vi hört att det ska finnas otroligt klart och fint vatten. Prognosen såg lovande ut, men vid lunch när vinden fortfarande inte visat sig så bestämde vi oss för att tänka om. Nu följer vi Corsicas västkust och ska ankra i en vik i närheten av Bonifacio.

Vi har legat två nätter på svaj utanför Ajaccio där vårt mål var att fylla vatten och handla mat, vi fick inte gjort nått utav det 🤣 Istället fick vi besök av jordens alla myggor som festat loss på våra kroppar. Man skulle nästan kunna tro att vi fått vattkoppor med alla röda små bölder.

När vi skulle handla igår så visade det sig att de flesta mataffärerna var stängda på söndagar. Något som var vanligt i Tyskland men som vi inte upplevt i Frankrike tidigare. Men ni kan vara lugna, vi ska inte behöva gå hungriga. Maskinistkocken har rotat runt i kylen och bestämt att det serveras sill och potatis till middag. Sill som vi har med oss för väl valda tillfällen och de tycker vi att det är idag.

Skepp ohoj seglarvänner!

~~~/)

Saint Tropez till Corsica, 110 nm.

I går förmiddag lämnade vi Saint Tropez och hissade segel mot Corsica. Påvägen seglade vi igenom ett stor valreservat och mycket riktigt, vi såg VAL! 🐳 Det gick ett lyckorus genom oss båda två.
Turen började med några timmar maskin och fortsatte sen med go segling hela natten. Underbart! ⛵️
Håll till godo med lite olika seglingsrapporter i filmen.

Nu ligger vi uppankrade i en vik utanför Calvi på Corsica.

Skepp ohoj seglarvänner!

~~~/)

Mistralen viner i riggen. Vi har sökt skydd i Cogolin eftersom att de olika väderapparna varnade för mycket vind. Även om vi följer de olika väderrapporterna så är vädret en ständig källa till förvirring. Den ena appen säger starka vindar från väst den andra säger svaga från ost. Vi tog de säkra före de osäkra denna gången. Kanske lär vi oss med tiden när vi ska ta varningarna på allvar och inte.

Vi fick en fin plats i Cogolin som ligger några km från Saint Tropez. Imorse när vi vaknade så var de spegelblankt, vi kände oss lurade. Var är vinden? Men mycket riktigt så kom vinden på förmiddagen, dock inte de 20 m/s som var utlovat, men de är bara att tacka och ta emot!

I nästan 40 graders värme tog vi den lilla turbåten till Saint Tropez för att spana in de enorma motoryachterna i hamnen där. Inga kändisar i sikte idag, men igår såg vi Kungen i sin båt Polaris. Christoffer vinkade och hoppades att vi skulle bli bjudna på middag 😉 Men icke, han vinkade inte ens tillbaka.

Undra vad kungen gör en tisdagskväll i Saint Tropez? Royal Virgos besättning hänger på ett så kallat Laverie, ett tvätteri.
Vi väntar spänt på morgondagens väderprognos, då ska vi ta beslut om vår fortsatta färd. Vi hoppas på att kunna gå över till Korsika snart.

Skepp ohoj seglarvänner!

~~~/)

Efter några oroliga och intensiva veckor ombord börjar lugnet infinna sig igen. Tänk att vi kom till medelhavet trots allt. Det kändes bra mörkt där ett tag.

Tidigt imorse drog vi upp ankaret och hissade segel österut. Stundtals gick de bra och stundtals fick järngenuan göra jobbet. Nu har vi släppt draggen i en fin och populär vik på ön Ile de Porquerolles där vi har badat och snorklat i mängder. Syrsorna sjunger för oss nu när vi sitter i sittbrunnen och dricker te. Väderapparna som ständigt kollas lovar starka vindar på tisdag så imorgon letar vi efter en extra skyddad vik.

Skepp ohoj seglarvänner!

~~~/)

Mitt i allt jobbigt med vattenbrist i kanalerna och att få tag i en transport hade vi finbesök hemifrån. Deras resa blev inte som planerad men det var guld värt med några ombord som livade upp stämningen när vi båda två tyckte att situationen kändes tröstlös.

Hela bilen hade de fyllt med grejer som vi önskade oss. Både sill, kaviar och knäckebröd som de flesta svenskar som är utomlands saknar. Susanne fick också agera frisör åt Skepparn då Christoffer inte säger sig ha den kompetensen. Men tids nog ska han nog utveckla den.

Nu har vi precis släppt ankaret i vår första medelhavsvik. Riggen är på plats och seglen är på. Kylarna och skafferiet är fyllda till bredden. Imorgon ska vi ta dingen in för att köpa några reservdelar, sen ligger hela medelhavet framför oss ⛵️

Skepp ohoj seglarvänner!

~~~/)

Igår var en stor dag. En nervös dag!

Vi tuffar bort till Nancys industrihamn Frouard på morgonen. En fransman utan någon som helst kunskap i de engelska språket kommer körandes i en bil och pekar vart vi kan lägga oss, strax akter om oss ligger en pråm och lossar kol med en grävmaskin.

Kranen som ska lyfta RV:s 13 ton är gigantisk. Det känns tryggt! Men hamnen har också gjort klart för oss att lyftet sker på vårt ansvar då de aldrig lyft en segelbåt innan. Vi är båda nervösa, den ena mer än den andra. Lastbilen kommer inkörandes på planen. Ut stiger chauffören med en cigg i munnen. En energirik trevlig man som inger ett stort förtroende. Oron i kroppen minskar en del, vår kära Royal Virgo kommer vara i trygga händer.

Fransmännen tar fram sling och vi kör in under kranen. Lugnt och sakta lyfter de upp RV och ställer henne på släpet, hon surras fast och de kör iväg.

Hamnen som är en av våra räddare i nöden gjorde ett kanonjobb. Då de inte finns någon annan på drygt en veckas avstånd som lyfter båtar med RV:s vikt och djup är vi enormt tacksamma att de tog sig an detta uppdrag. Och även kontakten med familjen på pråmen Inizio, som ringde till hamnen och berättade att han har kompisar i knipa. Utan dem är de inte så säkert att hamnen tackat ja till uppgiften.

Vi tog våra ryggsäckar och promenerade till tåget som tog oss i Nancy. Ikväll blir de nattbuss till Marseille.

~~~/)

Högvinst 🎉🥳 🎊🍾

Royal Virgo ska få åka lastbil på fredag, hela vägen ner till Port Saint Louis och komma fram på tisdag.

Hon ska lyftas upp i industrihamnen i Nancy och sjösättas på Port Navy Service där vår mast ligger och väntar.
Inget vi egentligen vill, det är både svindyrt och skittrist!! Men känslan av att vi nu inte längre är fast mitt i Europa med en segelbåt som längtar ut på havet är fantastisk! Eller kan de vara så att besättningen längtar mer än RV? 😉

Vi har vänt och vridit på vår situation väldigt mycket. Ska vi gå tillbaka, transportera upp masten och gå utsidan? Ska vi bli tvungna att vända hemåt? Ska vi vänta på regn (som inte finns i sikte närmsta månaden)? En extra stress som gjort denna situationen ännu jobbigare är att vi inte kunnat gå in i någon gästhamn på grund av de låga vattnet. Vatten ombord är en bristvara medans sopor finns i överflöd. Maskinistkocken har skött och vinklat solcellerna exemplariskt så ström har vi gott om iallafall.

Nu ska vi frakta Royal Virgo hela vägen ner till medelhavet, vilket inte var tänkt från början. Men att hitta en sjösättningskran som klarar våra 13 ton var inte de lättaste och när vi väl hittade en var djupet på gränsen för våra 1,65 m.

Vi vill verkligen tacka er alla för allt ekonomiskt och känslomässigt stöd ni gett oss. Ni anar inte vad de betyder. De har fällts en och annan tår här ombord när vi läst era meddelanden och kommentarer. Det är fantastiskt att ni vill vara med på vår resa! 💙

Vi är enormt tacksamma för alla era Swishbidrag. På söndag presenterar vi vem vi får äran att bjuda på middag när vi kommer hem. Det ser vi verkligen fram emot!

Skepp ohoj seglarvänner!

~~~/)