Igår var en stor dag. En nervös dag!

Vi tuffar bort till Nancys industrihamn Frouard på morgonen. En fransman utan någon som helst kunskap i de engelska språket kommer körandes i en bil och pekar vart vi kan lägga oss, strax akter om oss ligger en pråm och lossar kol med en grävmaskin.

Kranen som ska lyfta RV:s 13 ton är gigantisk. Det känns tryggt! Men hamnen har också gjort klart för oss att lyftet sker på vårt ansvar då de aldrig lyft en segelbåt innan. Vi är båda nervösa, den ena mer än den andra. Lastbilen kommer inkörandes på planen. Ut stiger chauffören med en cigg i munnen. En energirik trevlig man som inger ett stort förtroende. Oron i kroppen minskar en del, vår kära Royal Virgo kommer vara i trygga händer.

Fransmännen tar fram sling och vi kör in under kranen. Lugnt och sakta lyfter de upp RV och ställer henne på släpet, hon surras fast och de kör iväg.

Hamnen som är en av våra räddare i nöden gjorde ett kanonjobb. Då de inte finns någon annan på drygt en veckas avstånd som lyfter båtar med RV:s vikt och djup är vi enormt tacksamma att de tog sig an detta uppdrag. Och även kontakten med familjen på pråmen Inizio, som ringde till hamnen och berättade att han har kompisar i knipa. Utan dem är de inte så säkert att hamnen tackat ja till uppgiften.

Vi tog våra ryggsäckar och promenerade till tåget som tog oss i Nancy. Ikväll blir de nattbuss till Marseille.

~~~/)