Som av en händelse råkade vi hamna på Tysklands största flytande båtmässan i fredags. Vi spanade såklart in Rassys båtar men även Linjett och elbåten Xshore.
Christoffer var avundsjuk på pentryt som var i Hallberg Rassy 50:an men han får nöja sig med vårat lilla, han brukar ju lyckas slänga ihop rätt så goda rätter i de 😉

Skepp ohoj seglarvänner!

~~~/)

Det sägs att långsegling är att laga trasiga saker på otillgängliga platser med reservdelar man inte har.
Vi hann bara komma till Danmark innan vår värmare gav upp.

Vi plockade isär den när vi var på Anholt och kunde konstatera att kablarna till glödstift och flamdetektor brunnit upp. En morgon när skepparn njöt av sin skönhetssömn så kontaktade Maskinistkocken ett webastocenter i Odense. ”Kom in med den på måndag så kollar Hans på den” fick han till svar. Underbart! Så imorse, tog vi bussen 06:19 till Odense och knödde med alla jobbpendlare. Ingen måndagsångest här inte. Dagarna börjar redan gå ihop. När vi hämtade värmaren igen frågade Christoffer om den är som ny nu. Nej, sa Hans och skrattade. Han berättade att värmaren har drygt 7000 drifttimmar men att han nu har bytt ut de trasiga delarna och servat den.

Under tiden vi väntade på värmaren passade vi på att turista i Odense. Vi cyklade fram och tillbaka i 4 mil på våra orangea bromptoncyklar. Och självklart blev de danska Smørrebrød till lunch. Nu är värmaren åter på plats, vi några tusenlappar fattigare och benen trötta.

Skepp ohoj seglarvänner!

~~~/)

Idag är det en vecka sedan vi lämnade hemmahamn. Vi kramade våra nära och kära adjö innan vi kastade loss för att segla mot Göteborg för ytterligare ett kram och gråt-kalas. Som vi längtat efter denna dagen! Slitit och kämpat. Sparat pengar och utrustat båten.

När dagen väl var inne gick det inte att ta in. Konstigt nog kände vi mest vemod. Vi grät till en låt som våra vänner gjort. Vad håller vi på med? Ska vi lämna den fina tillvaron vi har hemma i Grundsund? Till vilken nytta?

Nu, en vecka senare när vi fått lite distans till det. Inser vi att vi gör helt rätt som tar oss möjligheten till ett sådant här äventyr. Det har inte varit helt lätt och vi har kämpat mycket men nu är vi äntligen påväg. Visst kommer vi sakna vänner och familj oerhört mycket! Det är tur att det idag är lätt att hålla kontakten. Men hur lång eller snarare kort tid är egentligen 1,5 år på ett helt liv?

Vi lever bara en gång, och vi vill leva. Det vi ser fram emot mest är att få tid med varandra, så egentligen är destinationen oväsentlig. Vi drömmer om Grekland men vi kanske kommer fastna i någon trevlig by på vägen. Vem vet, och det är väl det som är charmen?!

Skepp ohoj seglarvänner!

~~~/)

Äntligen äntligen! Nu är vi iväg på riktigt! Många känslosamma kramar, tårar och avsked har de blivit de senaste dagarna. Först i Grundsund och sen i Göteborg. Ibland har vi ställt oss frågan vad det är vi håller på med. Lämna vänner och familj. Men i nästa stund har vi påmint oss om att vi ska iväg på vårt livs äventyr. Det är tur att det idag är lätt att hålla kontakt med nära och kära ❤️
Tidigt igår startade vi från Göteborg med seglen hissade mot Anholt. Väl framme skålade vi i en av Champagnerna vi fick när vi gifte oss i februari. Äventyret har startat! Lyckliga men trötta efter en intensiv månad av båtfix. Nu ska vi mysa på Anholt i några dagar innan vi ska fortsätta ner i Danmark 🇩🇰

Skepp ohoj seglarvänner!

~~~/)

Stort stort tack för alla lyckönskningar! 💙⛵️

Första anhalt blev såklart Käringön där vi igår sjöng in våren. Idag fortsätter seglatsen söderut mot Göteborg.

Skepp ohoj Seglarvänner!

~~~/)