Vad kostar det att transportera en båt från Medelhavet till Östersjön?

Pengar är oftast något vi inte diskuterar mer än med våra närmaste. Men vi har fått otroligt många frågor om vad transporten kostade — så nu kör vi. Nu ska vi prata pengar.

I vintras när vi insåg att kanalerna inte skulle bli ett alternativ för vår hemfärd på grund av vattenbrist tog vi in offerter från många olika transportbolag. Både svenska och utländska. Magnus Lindén har på sin hemsida Bortom Horisonten en bra lista över olika transportbolag.

Magnus lista över transportfirmor

Vägen var given då vi vet många andra som gjort likande transporter — Koper i Slovenien till norra Tyskland. Vi valde att sjösätta i Neustadt.

Efter att vi granskat en mängd olika offerter valde vi till slut att anlita svenska åkeriföretaget Karlans. Eftersom att svenska kronan är så svag fanns det ingen ekonomisk vinning i att anlita ett utländskt bolag. Det som ett utländskt bolag tidigare hade varit billigare jämfört med ett svenskt äts nu upp av den svaga kronan och den dåliga växlingskurs vi får. Och visst känns de skönt i hjärtat att kunna anlita ett svenskt bolag med en svensk chaufför som man vet har en vettig lön och bra arbetsvillkor.

Marinan i Koper där vi lyfte heter Marina Koper. Vi var tvungna att anlita ett företag för avmastning eftersom att marinan inte gjorde de, det är inte heller möjligt eller tillåtet att masta av själv. Vi gjorde allt mastjobb själva förutom lyftet som Marina Nautic Service gjorde. De jobbar tätt ihop med marinan i Koper och vi upplevde att de hade en bra dialog med varandra.

Solceller, radar och allt annat som var på däck var vi tvungna att plocka ner och stuva undan. Vi klarade gränsen på en totalhöjd på 4.30m. Det finns även en gräns på 4.50m men då är vägalternativen lite mer begränsade som vi förstått det.

Karlans lastbil hämtade Royal Virgo och vi tog tåget till Tyskland. Hon lyftes på en torsdag och sjösattes igen på måndagen på Ancora Marina i Neustadt. Här skötte marinan både lyft och påmastning. Men vi både förberedde masten själva och fixade allt annat som hade med riggen att göra förutom själva lyftet.

Visa av förra transporten stängde vi all ventilation och stoppade strumpor i svanhalsarna. Sist blev det väldigt dammigt inuti vilket vi slapp denna gången. Båten blir även väldigt skitig utanpå men det är inget att göra åt.

Så, vad kostade detta kalas då? Jätte jätte mycket!

Transporten som sköttes av Karlans Båt och Specialtransport AB kostade från Koper i Slovenien till Neustadt i Tyskland 120 000 kr. Vi är jätte nöjda med deras jobb. Bra kommunikation och bemötande med kontoret. Seriös och trevlig chaufför. Båten kom fram på utsatt tid och vi hade kontakt med chauffören under transporten. Vi är jätte nöjda och har absolut inget att klaga på.

Avmastningen i Koper sköttes av Marina Nautic Service och gick på 662 €, då ingick förutom lyftet att de paketerade masten med plast för transport.

Lyftet från vattnet till trailern i Koper sköttes av marinan, de spolade även av under vattenlinjen och tog även vissa avgifter för att använda mastkranen och för att lasta masten med en truck. Totalt kostade arbetet exklusive själva avmastningen 749 €.

I Neustadt på Ancora Marina kostade sjösättning och påmastning totalt 507 €. Detta var exklusive riggjustering som vi gjorde själva. Men den servicen har de även här om man så önskar.

Att lämna de finaste man äger i någon annans händer är inte alltid så lätt. Vi upplevde tyvärr att hanteringen i Koper var lite slarvig och nonchalant under vissa moment. Men masten kom i alla fall ner och Royal Virgo lyftes upp på lastbilen. På Ancora Marina upplevde vi en mer proffsig stil. De var mer rädda om grejerna och mycket mer effektiva. Det ligger nog någonting i de där med tysk ordning.

Detta är vår upplevelse och beror ju självklart på vem som jobbar den dagen. Någon annan kanske har en helt annan version. Men i sin helhet är vi väldigt nöjda med allt. Det var väldigt intensiva och långa dagar med förberedelser, mast och lyft för att bara några dagar senare återställa allt.

Varför seglade vi inte utsidan kanske du undrar? Utsidan lockade oss absolut men vi har hört många historier om båtar som blivit attackerade av späckhuggare. Några båtar har gått under och andra har klarat sig med enbart skador. Inga personer har som tur är omkommit än. Men det kändes helt enkelt som ett dåligt alternativ och vi har blivit varnade och lovat andra seglare som råkat illa ut att vi inte ska ta den risken. Nu fick vi också länge tid i medelhavet och kunde njuta mer av Montenegro och Kroatien.

Som avslutningen av detta inlägg vill vi bara poängtera att detta är vår upplevelse. Vi vet att vi har skrivit väldigt gott om Karlans och den rekommendationen är 100 % ärlig. Vi har inte fått ett bättre pris för att vi skriver om dem. Men vi är så glada att allt gick bra och är verkligen nöjd med deras jobb.

Nöjda glada och trötta lämnar vi Neustadt i ett sommarregn. Mot Burg där vänner väntar. Tack Brygghuset i Fiskebäckskil för fina sydväster.

Skepp ohoj seglarvänner!
Vid pennan, Elin
Christoffer hälsar!

P.s. Glöm inte att gå till startsidan och skriv in din mail för att prenumerera. Då får du ett mail när vi skriver nästa blogginlägg.

Snart i kallare vatten

Bara en vecka kvar i medelhavet, hur galet är inte de?
Tiden har gått så fort och vi har haft det fantastiskt bra! Men allt har sin tid. Om en vecka går vår kära Royal Virgo på lastbil från Koper i Slovenien till norra Tyskland. Därifrån blir det segling upp genom Danmark för att till slut sluta cirkeln och förtöja i Grundsund igen. 1,5 år på tur och den bästa teambuildingen man kan ha med sin partner.

Planen från början var inte alls att ta båten på lastbil från Slovenien — vi tänkte ju ta kanalerna norrut i våras. Men redan i vintras såg vårfloden ut att bli dålig och vattennivåerna låga vilket gjorde att vi behövde planera om. Vi har ju fastnat en gång på kanalerna och kände att de fick räcka. Att segla utsidan Europa har också lockat men det är stora problem med att späckhuggare attackerar segelbåtar längs den sträckan, förra året var det 207 attacker. Ingen har som tur mist livet men flera båtar har gott till botten. En risk vi inte vill utsätta vår kära dam för.

Nu fick vi som en slags bonus en härlig sommar i Montenegro och Kroatien som vi är väldigt glada för. Vår svenska skärgård är ju oslagbar men den Kroatiska är bra nära.

Nu har förberedelserna börjat ombord. Avriggning på tisdag och lyft på torsdag. Allt på däck ska ner och stuvas undan och ryggsäckarna ska packas för några dagars tågluff genom Europa.

Skepp ohoj seglarvänner!
Vid pennan, Elin
Christoffer hälsar!

Favoritankringar i Kroatien

Vad som definierar en bra ankring skiljer sig nog ganska mycket åt beroende på om man som vi långseglar eller om man charterseglar här en vecka eller två. Charterseglaren som söker närhet till restauranger, mysiga gränder och små butiker. Vi som spanar efter allmän vattenpost, bra dingebrygga och välsorterad supermarket istället för öarnas små mini-market. Det finns många kända och välbesökta ankringar längs den kroatiska kusten — men här har vi samlat några kanske lite mer otippade favoriter. Ett svårt jobb då favoriterna är många — ankringsvikarna är oändliga, botten oftast bra och vattnet klart. Vad mer kan man begära?

Vi vill ha fin natur omkring oss, gärna med promenadstigar att utforska. Finns det möjlighet att slänga sopor och dunka vatten från en vattenpost iland är vi extra glada. Det är trevligt att ligga vid en stad eller by men allra mysigast tycker vi att det är att ankra lite mer bortom turismens puls. Men vi ska absolut inte förneka att det är en häftig känsla att ankra utanför en stad och höra stadens russel — något som vi inte är vana vid från hemmavattnen på västkusten.

Sipanska Luka, Sipan
Mysig lugn by med en liten supermarket. Möjlighet att slänga sopor, det fanns dock ingen allmän vattenpost. Vi promenerade över ön genom dalen till Sudurad som också var en mysig by.

Badija, ost om Korcula town
Ankring i klart vatten precis utanför klostret på ön. Enkelt att ta dingen in till Korcula town för turistande och handling. Det går även att fylla vatten på ACI-marinan för en peng. Klosterön har en väldigt mysig promenadstig där man kan räkna med att möta snälla och tama rådjur.

Uvala Portorusa, Scedro
Mysig naturvik med klart vatten. Det är fint att promenera på ön och vill man ha något att dricka eller äta finns det några små restauranger på promenadvänligt avstånd på nordsidan.

Uvala Mirine, söder om Sibenik
Den så kallade murviken — det finns en mur på sydsidan av viken. Viken är stor men väldigt skyddad. Fina promenadstigar iland.

Sibenik
Kanske inte den mysigaste ankringen men lätt att ta sig till Sibenik för turistande. Där fanns även möjlighet att slänga sopor, en bra tvätteria för självtvätt på busstationen och sydost om stan finns en Lidl (en affär vi kommit att skarp gilla i kontrast till öarnas dyra och dåligt sorterade minimarket).

Zadar
Väldigt trevlig gammal stad med känd vattenorgel. Stor och välsorterad matmarknad i gamla stan varje morgon och även här finns en Lidl på promenadvänligt avstånd. Det finns möjlighet att slänga sopor och behöver man vatten finns det möjlighet att fylla på tankstation mot att man ger dem en kaffepengar.

Uvala Majiska, södra udden på Cres
Mysig naturvik utan någonting. Otroligt klart och fint vatten. Det finns bojar men vi ankrade gratis en bit utanför bojområdet.

Uvala Vognisca, Unije
Mysig och skyddad naturvik med promenad stigar. Vi låg gratis i denna vik, i vikarna intill finns det bojar som man betalar för. Detta kan ha blivit vår absoluta favorit i Kroatien. Vi kan inte säga varför mer än att vi trivdes otroligt bra här.

Cres town
Ankring precis utanför den mysiga stan. Välsorterad affär finns på promenadvänligt avstånd. Behöver man vatten finns det möjlighet att dunka från allmän vattenpost eller fylla på marinan.

Länk till kartan

Royal Virgos favoritankringar i Kroatien

Skepp ohoj seglarvänner!
Vid pennan, Elin
Christoffer hälsar!

Vår bild av Kroatien — var inte avskräckt att segla här

Det var många som avrådde oss att segla till Kroatien. ”De är otrevliga och det är extremt dyrt. De vill bara åt charterseglarnas pengar” fick vi höra. Flera av dem hade inte själva varit här men rykten sprids fort — framförallt de dåliga. Och visst är de dyrt. På vissa ställen fruktansvärt dyrt! Det skulle till exempel kosta oss runt 3500:- för våra 11,85 meter att ligga en natt i gästhamnen i Hvar. Vill vi istället välja budgetalternativet — som är att ligga i hamnen på boj och med linor i land — utan ström och utan vatten — kostar det 70 % av priset i gästhamnen.

Det är såklart inget för en långseglare. Istället la vi oss gratis på svaj vid ön Palmizana som ligger utanför staden och ön Hvar. Dingen fick som vanligt agera länken in till land för att vi ska kunna se oss omkring och handla mat. Att sedan lämna stadens russel och hetta för att åka tillbaka till Royal Virgo i viken är fantastiskt. Där har vi vår oas. Visserligen med flera andra båtar runtomkring men på lagom långt avstånd.

Vi gillar Kroatien, verkligen!! Hamnarna är dyra och i vissa vikar kostar det att ankra eller att ligga vid en boj. Men det är fantastiskt fint och gratisalternativen är oändliga — det gäller bara att hålla koll i apparna Navily och Noforeignland för att se vart det finns bra och gratis ankringar. Två appar vi förövrigt rekommenderar skarpt. Framförallt Noforeignland som är ett härligt community där seglare delar med sig av både ankringar, bästa mataffären, sevärdheter och mycket annat.

Att folket här skulle vara otrevliga och bara vilja komma åt våra pengar har vi inte alls upplevt. Inte mer än någon annanstans där den största inkomstkällan är från turismen. Här är otroligt vackert och många vill komma hit för att uppleva den fina skärgården. Kroatiens inkomst är till stor del från turismen och självklart ska de dra nytta av den fina natur de har även om det i vissa fall kan gå till överdrift och kännas väl girigt. Här är ett naturreservat en extra fin plats där vi får betala pengar för att vistas i. Så visst saknar vi vår svenska allemansrätt och att ett naturreservat i Sverige är en plats man gjort tillgänglig för alla — med kartor, soptunnor och handikapparkeringar. Heja allemansrätten! Att den är unik vet vi ju sedan innan men det är först nu som man verkligen förstår hur fantastisk den är.

Men trots detta ska du som långseglare absolut inte avsckäckas från att segla i Kroatien — vi är glada över att vi inte lyssnade på de som ifrågasatta vårt val att segla hit. Vi har tagit oss från söder till norr utan att betala för en enda ankring eller boj och bara legat i hamn när vi haft besök. Så de behöver absolut inte vara dyrt att segla här. Området utanför Split där den största charterturismen är har vi upplevt som de mest båttätaste och dyraste området. Medans området i norr bjöd på många fina ankringar och var inte lika turisttätt. Det ska också nämnas att vi befann oss i Kroatien i mitten av maj till mitten av juli — det vill säga i början av säsongen — en perfekt tid tyckte vi.

Håll utkik! Vi håller också på att knåpa ihop ett inlägg med våra favorit ankringar i Kroatien.

Skepp ohoj seglarvänner!
Vid pennan, Elin
Christoffer hälsar!

Zlatanhamnen

För 7-8 år sedan jobbade jag som charterskeppare här i Kroatien. En hel del har hunnit ändras på dessa åren då båtturismen ökar och är under utveckling — men mycket är också desamma. Ända sedan vi pratade om att segla till Kroatien har jag sagt till Christoffer att vi måste till den så kallade Zlatanhamnen. Platsen har nämnts så många gånger ombord att det nu blir ett gott skratt så fort den kommer upp i samtalen. Men — den låg högt upp på listan av många favoritställen när jag seglade med gäster här.

Hamnen som är liten och relativa oskyddad ligger på ön Hvar, en bit öster om staden Hvar. Där finns en restaurang med namnet Bilo Idro som är den egentliga lockelsen och erbjuder en härlig kulinarisk upplevelse. Med fantastiskt god mat och egna viner — dessa med namnet Zlatan — därav namnet Zlatanhamnen bland svenskarna som varit där. Så det har inget med vår fotbollsspelande stjärna att göra. I sjökortet heter hamnen och samhället Sveta Nedjelja.

Det gäller att boka plats både på restaurangen och i hamnen — gärna några dagar i förväg — om du inte har möjlighet att vara där en fredag eller lördag då det är bytesdag för charterbåtarna. Vi förtöjde i hamnen och efter en stund kom servitören ut till oss i båten för att presentera menyn. Vi förbeställde de vi ville äta och han välkomnade oss till baren då han ville bjuda oss på ett glas av deras rosé medan vi tittade på deras vinkällare — som ligger under vattenytan. Vi kände oss verkligen som speciella gäster — men de var vi inte — sådan är deras stil och det är de som gör dem till en plats många vill besöka.

Som ni vet älskar Christoffer god mat. Jag älskar också mat men Christoffer har berikats med mer kompetenta smaklökar vilket gör att han njuter av mat på ett annat sätt. För den saken skull är han inte märkvärdig — ett gott potatismos, som är rätt kryddat kan göra honom lycklig inombords.

Vi lever såklart på en låg långseglarbudget vilket gör att sådana här utsvävningar inte tillhör vanligheten. Men nu ville vi lyxa. Christoffer åt biffcarpaccio och jag rökt tonfiskcarpaccio till förrätt. Till huvudrätt åt vi en fantastisk god hummerpasta. Vi provade såklart också deras väldigt goda viner där Christoffer sa att de ena var nog de godaste rödvinet han hade druckit. Servitören Damir var otroligt gästvänlig och tog hand om oss på bästa sätt. Som svensk får man mycket valuta för pengarna och vi var förvånade över hur prisvärd hela upplevelsen var.

Zlatanhamnen, Zlatanhamnen, Zlatanhamnen. Nu förstår Christoffer varför jag de senaste halvåret har pratat så mycket om denna plats. Hans smaklökar jublade av glädje. Vi kan verkligen rekommendera ett besök här men glöm inte att boka bord och plats i hamnen några dagar i förväg.

Skepp ohoj seglarvänner!
Vid pennan, Elin
Christoffer hälsar!

Den snälla butiksinnehavaren i Montenegro

För några veckor sedan i Montenegro…

Vi ligger ankrade utanför Kotor i Montenegro. Det fjordliknande landskapet är fantastiskt vackert med sina grönskande höga berg. Vi tar dingen in för att strosa runt i den gamla staden med anor från 1100-talet. Mycket på sådana här platser kretsar kring turismen. Något som vi delvis är lite trötta på. Vi är mycket väl medvetna om att vi också är turister och att vi är på besök i någonannans hemmaby. Det är turismen som gör att många här har mat på bordet. Den aspekten gillar vi såklart och det gör samhällena vi besöker till levande platser med restauranger, butiker och sevärdheter. Men samtidigt är vi också så trötta på allt som säljs och allt som folk försöker pracka på oss. Jag vill inte ha en grej till! Lokalt handgjorda fat i Grekland ser likadana ut här i Montenegro — och de såg likadana ut i Italien. Exakt likadana!! Undra hur lokalt gjorda de egentligen är? Men jag kan avslöja — visst har vi också med oss ett fat hem.

Men när vi kommer till en ny plats eller stad så vill vi såklart strosa runt i stadskärnan och så gjorde vi även här i Kotor när en butiksinnehavare kommer fram till oss och frågar vart vi är i från. Han själv visar sig vara uppvuxen i Norge men bor nu här. Han försökte inte pracka på oss någonting utan istället efter några minuters samtal frågade han om vi ville låna hans bil. Vi tittade på varandra. Såklart att vi ville men det känns som en förstor tjänst av honom. Klart att ni ska låna min bil och några minuter senare var vi påväg till bilen. Han gjorde klart för oss att han absolut inte ville ha något i gengäld. Det kändes för snällt. Vi blev båda två lite fundersamma, vad är det för lurt med detta? Varför är han så snäll mot oss?

Visst är det konstigt, så fort någon är ”för” snäll så misstänker man att det är något lurt.

Några dagar senare fick vi problem med generatorn och då kom Benjamin till undsättning igen. Vi fick åter låna den vita Clion som tog oss runt i halva Montenegro på jakt efter en ny regulator till generatorn. Dock visade det sig inte finnas någon i hela Montenegro så vi får vänta på en ny tills vi får besök från Sverige i juni.

Även om bilturen inte ledde till någon regulator fick vi iallafall se samhället bakom turistsamhällenas fasader. Och vår förståelse för turismen blir en annan. De behöver turismen och inkomsten därifrån. Det är klart att de ska dra nytta av att de har vackert landskap och gamla städer som vi turister vill resa dit för att se. Vi gillade verkligen Montenegro och kan varmt rekommendera en resa dit, framförallt till Kotor.

Skepp ohoj seglarvänner!
Vid pennan, Elin
Christoffer hälsar!

Trasigt ankarspel i kuling

Det visar sig att jag är på fel polisstation när jag irrar runt i Brindisi en tidig morgon för att klarera ut från EU och Italien. Kvinnan på gränspolisen som precis gått av sitt pass glider upp i sin bil på parkeringen. Hon säger till mig att hoppa in och kör mig till rätt ställe. När pappersarbetet är klart kör hon mig till hamnen där Christoffer cirkulerar med Royal Virgo. Det kallar jag service det! Och jag som hade varit lite nervös inför hela den här utklareringsgrejen. Eftersom att vi har befunnit oss i EU hela tiden har vi tidigare inte behövt klarera in eller ut vilket har varit otroligt smidigt. Men nu ska vi till Montenegro som inte är med i EU eller Schengen.

Prognosen säger svaga vindar till en början men efter lunch ska det bli härlig seglingsvind. Vinden som inte riktigt vill sig kommer inte förrän vid midnatt men då har vi härlig segling med 5 knop mot Montenegro och Zelenika där vi ska klarera in. Vi har flera besök av både sköldpaddor och delfiner. Det är oslagbart och lika vackert varje gång delfinerna kommer och leker i stäven.

Kotorbukten är ett populärt turistmål i Montenegro. De höga bergen får oss nästan att tro att vi seglar i en norsk fjord. Vi ankrar utanför staden Tivat, som med sin flashiga stadsdel och hamn Porto Montenegro är hemmahamn för många stora yachter. Här är vi tvungna att senast 24 timmar efter ankomst till landet söka upp turistinformationen för att betala den turistskatt som turister ska betala i Montenegro.

Kotor är den mest kända staden i Kotorbukten och är upptagen på UNESCOs världsarvslista. De skryter med att det har många soldagar per år men vi verkar ha prickat in regn och mycket vind så långt som prognosen stäcker sig. Efter några dagar i Tivat som vi inte var så stora fan av tuffar vi in till Kotor. Nu får vi en helt annat känsla och kontrast till Tivats lyx. Mysiga gränder i den gamla stadskärnan med anor från 1100-talet som är omringad av en ringmur. Tillsammans med några andra båtar ligger vi ankrade utanför hamnen som flitigt besöks av stora kryssningsfartyg. En dag låg det en kryssare vid kaj och två ankrade utanför. Runt 10 000 personer invaderade den lilla staden.

Klockan är strax 23.00. Christoffer har gått och lagt sig och jag sitter uppe med en kopp te i sittbrunnen när en stor lotsbåt kommer upp långsides med Royal Virgo. Regnet öser ner och det blåser stadigt 15 m/s. ”Ni måste flytta er” ropar den ensamma mannen ombord. ”Det kommer strax in ett stort segelfartyg som har begränsad manövreringförmåga i den starka vinden”. Menar han allvar? Vi ligger ju mitt på ankringsplatsen och jätte långt ifrån kajen där han ska förtöja. Klockan är mycket, det är nattsvart, regnar på tvären och blåser kuling. Men han var allvarlig. Det finns en viss önskan om att han skulle sagt till tidigare men det var ju inget att göra åt det nu. Christoffer vaknar och vi ser de stora seglings-kryssningsfartyget närma sig.

Jag går fram på fördäck för att börja ta upp ankaret. När det är 15 meter kvar av kättingen börjar det tröga. Vi sitter ordentligt fast i leran. Jag släpper fotknappen för att ankarspelet ska få vila medans ankaret segar sig upp ur leran. Men. Kättingen fortsätter rassla. Jag trycker på knappen igen. Jag trycker på ner-knappen men det blir inte skillnad. Spelet fortsätter att vinscha upp ankaret. Jag ropar till Christoffer genom vinden att han får slå av ankarspelet. Snabbt springer han ner och stänger av det. Vad har hänt? Kryssaren närmar sig. Vi ropar på lotsbåten och förklarar vårt problem. Han är trevlig och tycker synd om oss och säger att vi inte längre är i vägen. I våran värld ligger vi kvar på i stort sätt samma plats — men såklart skönt att han inte upplever att vi ligger ivägen längre.

I lätt vredesmod handwinchar vi upp ankaret. Att göra det på ett elektriskt ankarspel är tungt. Väldigt tungt så lite adrenalinpåslag gör gott. Att ha en elektriker ombord är guld och något jag kan rekommendera till alla. Efter lite snabbt felsökande kom han fram till att det inte var något fel på spelet utan att det var fotkontakten som var problemet. Puh! Det kändes skönt för långseglabudgeten att inte behöva köpa nytt ankarspel utan att det räcker med en ny knapp. Nu var kryssaren redan inne vid kaj och vi kunde ankra om på samma plats där vi legat hela tiden, långt bort från kryssningkajen.

Skepp ohoj seglarvänner!
Vid pennan, Elin
Christoffer hälsar!

Känslosam tid i drömtillvaron

Livet ombord har varit tungt den senaste tiden. I vissa lägen känns det väldigt långt hem och vi ifrågasätter vad vi egentligen gör här, så långt bort från alla nära och kära.

Många är vi som följt ett annat långseglande pars öde där sjukdomen kom snabbt och ryckte upp dem från deras drömtillvaro. Nu bara någon månad senare seglar de vidare i varsin värld. Fasen vad livet kan vara grymt! Vi har aldrig haft äran att träffa dem men följt dem och deras situation har berört oss otroligt mycket!

Som om inte detta vore nog så vaknade vi häromdagen till beskedet att en person i vår närhet också somnat in. Energin har varit låg. Det har inte funnits någon lust till någonting. Vi har pratat och gråtit. Och nu är det extra tydligt varför vi är här. Tillsammans. Mitt i livet.

Ta hand om er seglarvänner! ❤️

Nu efter nästan en månad här i Italien är det dags att hissa segel österut igen. Vi lämnade nu på söndagsmorgonen efter att Elin irrat runt mellan olika polisstationen för att till slut hamna rätt och kunna klarera ut oss från Italien och EU. En byråkrati vi tidigare sluppit då vi faktiskt bara har befunnit oss i EU/Schengen hela tiden.

Till Montenegro, dit vi ska är det ca 110 Nm. Det ska bli härligt med nattsegling igen. Denna gången hoppas vi på att slippa åskan som följt efter oss på många av de tidigare nattseglingar här i medelhavet. Men prognosen ser lovande ut, ingen åska i sikte och fin seglingsvind från och med lunch. Fram tills dess får järngenuan jobba lite. Den mår bra av att känna sig behövd.

Skepp ohoj seglarvänner!
Vid pennan, Elin
Christoffer hälsar!

Ett år som långseglare

Igår var det ett år sedan vi kastade loss från Grundsund. Till salutskott och en hel kaj full av vinkandes nära och kära körde vi ut från hamnen och satte kurs mot Käringön — ön där vi sagt ja till varandra bara någon månad tidigare.

Broder Johan var med första etappen och Grundsundsbåten Colombe mötte upp oss på Käringön där vi sjöng in våren tillsammans med lokalbefolkningen.

Det sägs att en bild säger mer än tusen ord och därför sammanfattar vi året i bilder. Och oj vad många bilder det var att gå igenom!

Skepp ohoj seglarvänner!
Vid pennan, Elin
Christoffer hälsar!

Fortsatta planer

För ett tag sedan frågade vi er om tips om Albanien och Montenegro. Vi fick många svar och bra tips om båda länderna. Dock har vi hört oss för här i närområdet och blivit avrådda att åka till Albanien där det är mycket kriminalitet och korruption. Så vi hoppar Albanien men Montenegro med den fina Kotorviken får vi bara inte missa.

Efter härligt besök av Christoffers pappa och sambo förra veckan ligger vi kvar i Italienska Brindisi där vi trivs gott. Grekisk mat och dryck i all ära men de Italienska köket gör Maskinistkocken på extra gott humör 😉

Än så länge har vi på vår resa bara seglat i EU vilket är fantastiskt smidigt och innebär i stort sätt inget pappersarbete. Men nu har vi bestämt oss för att segla till Montenegro vilket innebär en del pappersarbete och in/utklarering som vi grottat ner oss i idag.

Planerar du också att långsegla kan vi tipsa om hemsidan Noonsite där det finns mycket information att hämta.

Antagligen stannar vi här i en vecka till innan vi hissar seglen österut igen. Imorgon ska vi börja beta av to do-listan ombord, det blir både polering, vård av teakdäcket och toaservice.

Skepp ohoj seglarvänner!
Vid pennan, Elin
Christoffer hälsar!